Intervju med Ebba Lidberg hösten 2003

Ebba Lidberg 1962
1. Hade alla häst förr, och vilka andra djur hade ni?

Pappa hade två hästar, en var avelshingst. Sen hade vi 15 får, 5 kor och en gris, det var julgrisen. Och så hade vi 5 höns och en "kanke" tupp. Ibland kunde någon höna smita iväg och lägga ägg någonstans och sedan komma tillbaka med kycklingar.

2.Hur länge gick man i skolan, och när började man skolan?

Man gick från 1:an till 6:an, och började när man var 7 år gammal. Efter 6:an på våren när man gått ut skolan var det fortsättningskola i ca.14 dagar-3 veckor. I den läste man jordbrukslära och växtlära, det var obligatoriskt men tråkigt, helst ville man get "vakta djuren" istället. Jag tog ledigt från fortsättningsskolan några dagar för att vara getare.

3.Använde man byteshandel eller arbetsbyte?

Arbetsbyte var vanligt tex. vid höst- plöjning, man parkörde med två hästar en höll i plogen och en höll i tömmarna. Och sen kunde man hjälpas åt vid pärupp- tagningen, där man hjälptes två familjer att ta upp varandras pärland.
4.Någon speciell händelse i byn som du kommer ihåg?

När Bio-Nisse kom några somrar åren 32-33 och slog upp sitt tält i några veckor på Sven Sehlströms gårdsplan.Han visade "nya svenska filmer" för den tidens krav på film. Och så kom jag ihåg när zigenarna slog läger vid Albert Jägers. De lagade galvaniserade kärl, hinkar och baljor mm. Det var spännande med zigenarna, för de var så olika oss vanliga bybor.

5. Vad gjorde man som barn?

Min barndom var som blandade karameller, både söta och sura, men dom söta var dom mest dominerande. Vi fick vara hemma och slapp fara iväg och jobba som pigor. Vi hade roligt för vi var många barn i sörbyn, vi hade ringlekar, spelade kort "svarte petter" lekte blindbock och kuragömma som var populärt då. På vintern åkte vi kälke och skidor utför någon backe, skidorna var björkträskidor med en dubbel läderrem "ölä" över foten och stavarna var gjorda av vanliga käppar. På skarföre åkte vi vedkälke, ibland var vi fyra stycken på kälken. Vi försökte åka där det var så öppet som möjligt men det hände att vi krockade med någon björk, men undkom oskadda. Det fanns en speciell liten höskrinda som det var vi barns uppgift att någon gång då och då lasta med hö vid logen, dra till lagårn och lasta av.

6 Badade man mycket, och var badade man?

Innan badstugan (se nedan) byggdes badade vi i en stor så "trätunna" inne i lagårn. Pappa eldade under en inmurad järngryta "fähusgryta" för att få varmvatten. Efter badet brukade pappa lyfta oss ur tunnan och sen hälla varmt vatten över oss för att skölja bort såpan. På sommaren badade vi i Badviken och Sandviken, den senare där vår nuvarande badstrand finns.

BADSTUGAN
"Den vedeldade finska bastun"

Till Latikberg kom en finsk präst som hette Päivärinta i efternamn, som älskade att bada finnbastu, vilket var mycket vanligt i Finland. Hans önskan var att en sådan anläggning skulle byggas i byn. Byborna var lyhörda för hans önskemål. De kom till skott, byggde en bastu till prästens stora förnöjelse, och även bybornas. Efter färdigställt uppförande under tidigt 30-tal togs den i bruk. Skolbarnen fick nyttja bastun gratis en gång i månaden. Till allmänhetens fromma och glädje fick dom använda den en gång i veckan mot en ringa spottstyver.
Ebba Lidberg 2001
Lite småkallt...
7. Gifte man sig hemma eller i kyrkan, och var det stora fester?

Före Latikbergs kyrkas tillkomst skedde dom flesta vigslar i Vilhelminas prästgård. Innan bygdegården fanns skedde brudparets uppvaktning i brudens hem och där bjöds på kaffe med hembakt bröd, tårta och diverse förtäring. Det förekom också att man först gifte sig i kyrkan och sen hade fika på bygdegården dit alla var välkomna, och sen avslutades kvällen med dans och tjohej.

8. Vad var mycket pengar förr, 1000:- eller en miljon?

Efter dåtidens penningvärde var 1000 kronor en enorm summa. Exempelvis kunde man på Sundins affär i Latikberg få en stor strut karameller för 5 öre. Så det exemplet ger en god jämförelse med våra dagars valutavärde.
9. Vilket var ditt första jobb, och vilken lön hade du?

Mitt första jobb var som getarflicka. I det arbetet ingick ansvaret för tre gårdars boskap. Sommarlönen var fri mat i getarkonten och därtill 25 kronor. Jag påminns än idag om koskällornas klang från de gröna skogarna.

10. Vad gjorde man med soporna?

Torv hämtades från bomsjömyra, som sedan placerades på lämpligt avstånd från gården i en hög. Där tömdes köksavfall och slaskavfall.

11. Hur var utbudet av varor på affären, tex. godis, frukt och läsk?

Det utbud som fanns på affären då är inte att jämföra med dagens utbud. Det fanns sällan eller aldrig äpplen, apelsiner eller dylikt. Torkad blandad frukt på trälådor var en delikatess, i synnerhet för oss barn. Beträffande andra matvaror var sortimentet helt gångbart.

12. Vad drömde man om att bli för något som ung?

Man drömde om en ljus och berikande framtid. Visst hade man visioner som ung även på den tiden, och visst fanns det drömmar om utbildning till ett framtidsyrke. Men tyvärr drömmar är som strömmar......

13. Hade alla el, och hur var det med säkerhet och olyckor?

I börja av 1900 talet var det en förändringens tid. För att ha levt i karbid och fotogenlampans sken upplevde vi en händelserik tid. Då Latikberg blev berikat med elektriskt ljus i sina stugor året 1924. Det hände sällan olyckor, så långt jag vet.

text & bild: Karl-Göran Karlsson

Men ett soligt leende värmer.